Verksamhetschef - Utbildningsvägar och specialiseringar

Den vanligaste vägen: Akademisk examen inom beteendevetenskap eller ekonomi

Att bli verksamhetschef innebär att axla ett omfattande ansvar för personal, budget, arbetsmiljö och verksamhetens resultat. Eftersom rollen kräver hög kompetens är den absolut vanligaste och mest accepterade grunden en treårig akademisk examen (kandidatexamen) från universitet eller högskola. De mest relevanta huvudområdena är vanligtvis personal- och arbetslivsfrågor (HR), företagsekonomi eller offentlig förvaltning, beroende på vilken sektor man ämnar arbeta inom.

Detta spår ger den teoretiska grund som krävs för att förstå komplexa organisationer, arbetsrätt och ekonomisk styrning. Utbildningen omfattar normalt 180 högskolepoäng (hp) och avslutas med ett examensarbete. Även om examen är inträdesbiljetten, krävs det i regel flera års yrkeserfarenhet, ofta i en ledande befattning som enhetschef eller gruppchef, innan man kan söka tjänster som verksamhetschef. För roller inom vård och omsorg är en akademisk examen ofta ett absolut skallkrav enligt föreskrifter från myndigheter.

Snabbfakta: Akademisk väg

Andra vägar till att bli Verksamhetschef

Även om universitetsstudier är normen, finns det alternativa vägar beroende på bransch och tidigare erfarenhet. Vissa sektorer värdesätter praktisk ledarskapserfarenhet eller specifika yrkesutbildningar högt.

1. Yrkeshögskola (YH) - Den praktiska vägen

Yrkeshögskolan erbjuder kortare, mer praktiskt inriktade utbildningar som ofta är skräddarsydda efter arbetsmarknadens behov. Dessa program fokuserar intensivt på ledarskap, organisation och specifika branschkunskaper.

• Längd: 1–2 år (oftast 200–400 YH-poäng).

• Kostnad: Avgiftsfri och CSN-berättigad.

• Innehåll: Praktik (LIA) utgör en stor del, vilket ger direktkontakt med arbetsgivare. Kurser i ledarskap, konflikthantering och branschekonomi.

• För- och nackdelar: Snabbare väg ut i arbetslivet och stark näringslivskoppling. Nackdelen är att vissa offentliga tjänster eller högre chefsroller specifikt kan kräva en akademisk examen.

• Exempel på utbildningar:

  • Verksamhetsledare inom vård och omsorg (TUC Yrkeshögskola)

  • Drift- och fastighetschef (Nackademin)

  • Agil Projektledare (IHM Business School)

2. Intern befordran och "Lång och trogen tjänst"

I många privata företag och vissa delar av offentlig sektor är det möjligt att nå rollen genom att arbeta sig upp. Detta kallas ofta för den "interna karriärvägen".

• Längd: Varierande (ofta 5–10+ år).

• Kostnad: Ingen studiekostnad, lön under tiden.

• Innehåll: Man börjar ofta som specialist, går vidare till teamledare/gruppchef och visar goda resultat. Arbetsgivaren kan bekosta ledarskapsutbildningar internt.

• För- och nackdelar: Kräver ingen studielånsskuld och man kan kulturen väl. Nackdelen är att det kan vara svårt att byta arbetsgivare utan formella papper på sin kompetens.

3. Executive Education / MBA

För den som redan har en annan specialistutbildning (t.ex. ingenjör eller läkare) men saknar ledarskapskompetensen, kan en Executive MBA eller diplomutbildning vara vägen.

• Längd: 1–2 år på deltid.

• Kostnad: Ofta mycket hög (100 000 kr – 500 000 kr), betalas ofta av arbetsgivaren.

• Innehåll: Avancerad strategi, ekonomisk styrning och organisationsutveckling.

• Exempel: Handelshögskolan i Stockholm Executive Education, Mgruppen.

Specialiseringar inom yrket

Översikt av specialiseringar

Rollen som verksamhetschef skiljer sig markant beroende på om du arbetar inom strikt reglerade sektorer som vård och skola, eller inom det fria näringslivet. Lagkrav och föreskrifter styr ofta vilken utbildningsbakgrund du måste ha för vissa inriktningar.

Hälso- och sjukvård (HSL)

Att vara verksamhetschef inom vården är ett myndighetsreglerat uppdrag. Du har det yttersta ansvaret för patientsäkerheten. För att bli detta krävs i regel att du har en akademisk utbildning inom hälso- och sjukvård (t.ex. läkare, sjuksköterska, psykolog) eller annan relevant högskoleutbildning om minst 180 hp. Därtill krävs dokumenterad ledarerfarenhet.

Många arbetsgivare kräver att man genomgått eller är villig att gå "Nationella ledarskapsprogrammet för chefer inom vård och omsorg". Det finns också strikta krav på kunskap inom medicinsk rätt och arbetsmiljö. Lönen är ofta konkurrenskraftig men ansvarsbördan tung.

LSS och Social omsorg (SoL)

Inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) ställer Inspektionen för vård och omsorg (IVO) specifika krav för tillståndspliktig verksamhet. Den som är verksamhetschef måste ha en utbildning som är relevant för verksamheten, ofta likställt med socionom, beteendevetare eller socialpedagog (minst 180 hp).

Utöver grundexamen krävs kunskaper om gällande lagstiftning (LSS, SoL) och rättighetslagstiftning. Utbildningar finns vid de flesta universitet med samhällsvetenskaplig fakultet. Karriärvägen går ofta via rollen som gruppledare eller samordnare på ett boende.

Kommersiell Verksamhetschef (Näringsliv)

Här är kraven mindre formella men mer resultatorienterade. Denna specialisering handlar om att driva affären framåt, optimera processer och öka vinstmarginaler. Utbildningsvägen är ofta civilekonom, civilingenjör (Industriell ekonomi) eller en YH-utbildning inom affärsutveckling.

Fokus ligger på nyckeltal (KPI:er), försäljning och strategisk personalplanering. Det är vanligt att man specialiserar sig inom en nisch, exempelvis logistik, retail eller IT-tjänster. Här är erfarenhet av budgetansvar ofta viktigare än vilken specifik examen man har.

Kompletterande utbildningar

För att vara attraktiv på arbetsmarknaden och klara av det komplexa uppdraget som verksamhetschef, behöver grundutbildningen ofta kompletteras med specifika kurser. Detta är en roll där livslångt lärande är en förutsättning.

Arbetsrätt och Arbetsmiljö

En verksamhetschef har straffansvar för arbetsmiljön. Därför är djupgående kunskaper i arbetsmiljölagen (AML) och kollektivavtal kritiska. Många väljer att läsa fristående kurser i juridik.

• Arbetsrätt I & II (Fristående kurser vid universitet, 15 hp)

• Bättre Arbetsmiljö - BAM (Utbildning via Prevent eller fackförbund)

• Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) i praktiken

Ledarskap och Gruppdynamik

Att leda andra chefer eller stora personalgrupper kräver psykologisk insikt. Det finns standardiserade koncept som är mycket meriterande i Sverige.

• UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) - Försvarsmaktens koncept, branschstandard.

• UL (Utvecklande Ledarskap) - Fokuserar på ledarens beteende.

• Diplomerad Ledare (Erbjuds av privata utbildningsaktörer som Chefakademin).

Ekonomi för icke-ekonomer

För de som har en bakgrund inom vård eller pedagogik är den ekonomiska styrningen ofta den största utmaningen. Att kunna läsa en resultaträkning är ett måste.

• Företagsekonomi A (30 hp vid högskola)

• Intensivkurser i budgetering och uppföljning

Ansökan och behörighet

Processen för att påbörja sin bana mot verksamhetschef ser olika ut beroende på om man väljer den akademiska vägen eller yrkeshögskolan.

Behörighetskrav för Högskola/Universitet

För att komma in på program som Personalvetare, Socionom eller Ekonom krävs:

1. Grundläggande behörighet: Fullständigt gymnasiebetyg.

2. Särskild behörighet: Varierar, men ofta krävs:

   • Matematik 2a / 2b / 2c

   • Samhällskunskap 1b / 1a1 + 1a2

   • Ibland Engelska 6

Ansökan sker via Antagning.se. Viktiga datum är normalt 15 april för höstterminen och 15 oktober för vårterminen.

Behörighetskrav för Yrkeshögskola

För YH-utbildningar till exempelvis "Verksamhetsledare" krävs:

• Grundläggande behörighet för yrkeshögskola.

• Ofta krav på viss arbetslivserfarenhet inom relevant bransch (t.ex. 1–2 år inom vård/omsorg).

• Svenska 2 eller motsvarande.

Ansökan sker direkt till respektive skola, oftast via Yrkeshogskolan.se.

Sammanfattning och vägval

Valet av utbildningsväg bör baseras på vilken sektor du vill verka inom samt dina nuvarande förutsättningar gällande tid och ekonomi. Nedan följer en jämförelse för att underlätta ditt beslut.

Hur ska du välja?

Om du är ung och saknar arbetslivserfarenhet är universitetsvägen det tryggaste valet för en långsiktig karriär. Är du redan mitt i livet och har erfarenhet av branschen (t.ex. som undersköterska) kan Yrkeshögskolan vara en snabbare och mer relevant väg till chefsstolen.

Kontext och framtidsutsikter

Arbetsmarknaden för verksamhetschefer är generellt mycket god, men den varierar beroende på konjunktur och sektor.

Framtidens ledarskap

Enligt Ledarna och andra branschorganisationer går trenden mot ett mer tillitsbaserat ledarskap. Det innebär att verksamhetschefen i framtiden kommer fokusera mindre på detaljstyrning och mer på att skapa förutsättningar för självstyrande team. Digitaliseringskompetens blir också allt viktigare.

Inom offentlig sektor och välfärd är behovet av chefer akut. Stora pensionsavgångar ("40-talisterna") och en åldrande befolkning gör att behovet av chefer inom äldreomsorg och hälso-sjukvård förväntas öka kraftigt de kommande tio åren. Här är jobbsäkerheten mycket hög för den som har rätt formell utbildning.

Inom det privata näringslivet är konkurrensen hårdare. Här efterfrågas verksamhetschefer som kan hantera snabba omställningar, digital transformation och hållbarhetsfrågor. Livslångt lärande är inte bara en fras utan en nödvändighet; många verksamhetschefer återvänder till skolbänken för kortare kurser vart 3-5:e år för att hålla sig relevanta.

Avslutning

Att bli verksamhetschef är ofta resultatet av en kombination av formell utbildning och beprövad erfarenhet. Oavsett om du väljer den akademiska banan eller går via yrkeshögskolan, är kärnan i yrket förmågan att balansera verksamhetens mål med personalens välmående. Genom att välja en utbildningsväg som matchar din önskade bransch lägger du grunden för ett hållbart och utvecklande ledarskap.

Dela