Skyddsombud: uppgifter, rättigheter och hur många ni behöver
5 anställda krävs för att utse skyddsombud enligt lag. Rollen ger rätt till insyn, utbildning och befogenhet att stoppa farliga arbetsmoment.

Innehållsförteckning
- Regler för skyddsombud och antal anställda
- Skillnaden mellan skyddsombud, arbetsmiljöombud och regionala roller
- Skyddsombudets uppgifter och rättigheter i vardagen
- Rätten att begära åtgärder och stoppa arbete
- Skyddskommitté och skyddsombudets anställningsskydd
- Så bygger du som chef ett fungerande samarbete
Ett skyddsombud företräder medarbetarna i arbetsmiljöfrågor. Rollen ger rätt till insyn, utbildning på betald arbetstid och befogenhet att avbryta farliga arbetsmoment. Som chef har du kvar arbetsmiljöansvaret, medan ombudet fungerar som granskande samverkanspart.
Regler för skyddsombud och antal anställda
Arbetsmiljölagen anger att varje arbetsställe där minst 5 arbetstagare regelbundet sysselsätts ska utse ett eller flera skyddsombud. Kravet gäller oavsett anställningsform och omfattar även deltidsanställda, visstidsanställda och inhyrd personal. Vid särskilda risker ska ombud utses även på mindre arbetsplatser.
Du som chef får aldrig själv utse ombudet. Rätten att välja tillhör den fackliga organisation som har eller brukar ha kollektivavtal på arbetsplatsen. Saknas kollektivavtal väljer personalen sitt ombud genom en omröstning på en gemensam sammankomst.
Efter valet ska facket eller de anställda skriftligen meddela arbetsgivaren vem som valts och vilket skyddsområde uppdraget gäller. Mandatperioden är normalt tre år enligt arbetsmiljöförordningen. Om medarbetarna trots information inte utser någon förblir stolen tom utan sanktioner mot företaget.
Skillnaden mellan skyddsombud, arbetsmiljöombud och regionala roller
I lagtexten kallas rollen skyddsombud, men i kollektivavtal används även titeln arbetsmiljöombud utan juridisk skillnad.
På arbetsplatser med flera lokala representanter utses ett huvudskyddsombud som samordnar verksamheten och för dialogen med företagsledningen. Där lokala ombud saknas kan fackförbund utse ett regionalt skyddsombud som besöker verksamheten.
Skyddsombudets uppgifter och rättigheter i vardagen
Skyddsombudet granskar arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete och påtalar risker. Ombudet ska delta vid skyddsronder, bistå kollegor vid anmälningar och granska utredningar efter incidenter. Arbetsgivaren måste kalla ombudet vid förändringar av lokaler, ny teknik och omorganisationer innan beslut fattas.
Arbetsmiljölagen ger skyddsombudet följande rättigheter:
Tid: Rätt till betald ledighet för uppdraget.
Utbildning: Arbetsgivaren bekostar kurser som exempelvis BAM.
Handlingar: Tillgång till riskanalyser och handlingsplaner.
Insyn: Närvaro vid interna arbetsmiljömöten och inspektioner.
Tidsåtgången för uppdraget är inte fastställd i lag utan ska anpassas efter riskerna i verksamheten. Ombudet och chefen behöver i förväg stämma av en rimlig tidsram för att undvika slitningar kring ordinarie arbetsuppgifter. Ombudet har rätt att röra sig fritt på arbetsstället och samtala med medarbetare under arbetstid.
Rätten att begära åtgärder och stoppa arbete
När ett ombud upptäcker brister kan personen lämna en begäran enligt 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen. Som chef ska du lämna besked och vidta åtgärder utan onödigt dröjsmål. Avslår du begäran eller uteblir svaret kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket som prövar frågan om föreläggande.
Om en arbetssituation innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa får ombudet lägga ett skyddsstopp enligt 6 kap. 7 §. Rätten gäller oavsett om faran rör maskiner på en verkstad eller akut hot och våld i en reception. Ombudet kan inte krävas på skadestånd för ekonomiska förluster som stoppet orsakar om bedömningen gjorts i god tro.
När ett stopp läggs ska chefen omedelbart infinna sig och bedöma situationen tillsammans med ombudet. Kommer ni inte överens om att faran är undanröjd måste du genast kontakta Arbetsmiljöverket för en bindande prövning. Du får inte köra igång arbetet på egen hand innan myndigheten hävt stoppet eller situationen åtgärdats i samråd.
Skyddskommitté och skyddsombudets anställningsskydd
På varje arbetsplats med minst 50 anställda ska det finnas en skyddskommitté. Kommittén ska även inrättas på mindre arbetsplatser om personalen begär det. Organet består av representanter för både ledning och medarbetare och ska sammanträda minst en gång per kvartal.
Skyddskommittén behandlar övergripande frågor som val av företagshälsovård, handlingsplaner och större förändringar av organisationen. Kommittén har inget eget budgetansvar, men arbetsgivaren är skyldig att förankra strategiska beslut i forumet före genomförande. Om oenighet uppstår kan arbetstagarparten hänskjuta frågan till Arbetsmiljöverket.
Lagen om facklig förtroendemans ställning och arbetsmiljölagen ger skyddsombudet ett förstärkt skydd mot repressalier. Ombudet får inte ges försämrade arbetsvillkor, sänkt lön eller omplaceras på grund av sitt engagemang. En uppsägning som kan kopplas till arbetsmiljöuppdraget ogiltigförklaras i Arbetsdomstolen och medför skadestånd för arbetsgivaren.
Så bygger du som chef ett fungerande samarbete
Boka återkommande avstämningar med skyddsombudet för att gå igenom avvikelser, tillbud och pågående personalärenden. Dela interna underlag och beslutsutkast i god tid före ledningsbeslut.
Involvera ombudet i analysfasen inför omorganisationer och lokalbyten i stället för att presentera färdiga förslag. Tydliggör samtidigt att du som chef äger prioriteringarna och budgeten, medan ombudet bidrar med granskning och medarbetarperspektiv.
Efterfråga tidigare erfarenhet av samverkan när du rekryterar arbetsledare.
Vanliga frågor
Enligt arbetsmiljölagen ska ett eller flera skyddsombud utses på varje arbetsställe där minst 5 arbetstagare regelbundet sysselsätts, oavsett anställningsform. Vid särskilda risker ska skyddsombud utses även på mindre arbetsplatser.
Skyddsombudet utses av den fackliga organisation som har eller brukar ha kollektivavtal på arbetsplatsen. Saknas kollektivavtal väljer medarbetarna själva sitt ombud genom en omröstning. Chefen eller arbetsgivaren får aldrig själv utse skyddsombudet.
Ett skyddsombud har rätt att avbryta ett arbete (lägga skyddsstopp) om en arbetssituation innebär en omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa. Om chefen och ombudet inte är överens om att faran är undanröjd prövas frågan av Arbetsmiljöverket.
En skyddskommitté ska inrättas på arbetsplatser med minst 50 anställda, men även på mindre arbetsplatser om personalen begär det. Kommittén ska sammanträda minst en gång per kvartal och behandla övergripande arbetsmiljöfrågor.

Content manager
Erica Niklasson






