Jantelagen är djupt förankrad i den svenska folksjälen och får dagligen konsekvenser på produktiviteten och kulturen på arbetsplatser runtom i landet. För att lyckas förebygga effekterna av jantelagen och hjälpa medarbetarna att frigöra sig från jantelagens grundvärderingar gäller det att skaffa sig kunskap om hur jantelagen påverkar oss på arbetsplatsen och hur man kan motivera medarbetare att bryta mot jantelagen.
Jantelagen består, som jag ser det, av tre tydliga grundvärderingar; ”Jag duger inte och ska inte tro att jag är något”, ”Andras framgång är lika med min motgång” och ”Man bör inte bryta den gängse normen och strukturen”. Om dessa tre drivkrafter inte identifieras och lyfts upp till ytan riskerar organisationer att drunka i jantelagens effekter, säger Tomas Gunnarsson, som i höst är aktuell med boken ”Att överlista Jante”.
Jantelagens första grundpelare, ”Jag duger inte och ska inte tro att jag är något”, bottnar ofta i att en individ har lågt självförtroende och självkänsla. Det leder ofta till att man blir så upptagen av sina egna reaktioner och sitt eget mående att man står dålig rustad inför andra människors reaktioner och tillkortakommanden.
Den andra grundpelaren, ”Andras framgång blir min förlust”, bygger på resonemanget att kollegornas framgångar per automatik förvandlas till mina motgångar. En medarbetare som är osäker på sig själv och ständigt speglar sig i och jämför sig med andra kan ha svårt att hantera när en kollega får en klapp på axeln, löneförhöjning eller en förmån. Om missunnsamheten tillåts florera riskerar den att utvecklas till avundsjuka, vilket kan ha förödande effekter på företagets kultur och effektivitet.
Jantelagens tredje grundpelare ”Man ska inte bryta gängse normer och strukturer”, fokuserar på den outtalade överenskommelsen att ingen medarbetare ska våga bryta den norm eller den förankrade strukturen som präglar organisationen. Nya förslag motarbetas och innovativa idéer trycks ner, säger Tomas Gunnarsson.
Jantelagen leder ofta till att medarbetare håller tillbaka sig själva och sin potential, vilket förstås har förödande effekter på organsationen eftersom medarbetarnas potential inte kommer till sin fulla rätt.
Gå från avundsjuk till avundsfrisk i tre steg
Tomas Gunnarsson betraktar avundsjuka som jantelagens mest centrala komponent. Samtidigt är det tabulagd företeelse som många organisationer talar tyst om och inte riktigt vill kännas vid. Men det finns hjälp, genom tre enkla steg kan man gå från avundsjuk till ”avundsfrisk”.
När det gäller avundsjuka och jantelagen generellt så vinner alla organisationer på att erkänna att dessa drivkrafter förekommer i varierad styrka hos alla människor, chefer som vill undvika att jantelagen tar över och överskuggar företagskulturen gör klokt i att lyfta upp jantelagen till ytan och våga diskutera frågan öppet, säger Tomas Gunnarsson.
Han rekommenderar individer som är avundsjuka på sina kollegor att först våga erkänna sin avundsjuka för sig själv. Fundera på vad som triggar igång din avundsjuka och varför du reagerar som du gör på kollegornas framgång. Nästa steg är att våga anförtro en kollega med din avundsjuka. Den som verkligen vill växa som människa kan ge sig på utmaningen att anförtro personen du är avundsjuk på med dina känslor. Förklara att du är avundsjuk och be ödmjukt om tips kring hur du kan bli lika framgångsrik som henne eller honom. Då tappar såväl avundsjukan som jantelagen sitt fotfäste, säger Tomas Gunnarsson.
Rekryterare
Karriärguiden
