Robert Lagnebäck gillar att utveckla det invecklade
Det gäller att tänka både långsiktigt och innovativt som teknisk systemstrateg. Stora vägvalsfrågor avlöser varandra, särskilt på trafikförvaltningen där projekten ofta är i miljardklassen.
Behöver vi köpa in helt nya tåg eller kan vi utveckla de tåg vi har på livstid? Hur ser vi till att tågdepåer är tillräckligt stora i förhållande till det antal tåg vi behöver ha i trafik? Smaka på två av många frågor som Robert Lagnebäck och hans kollegor brottas med om dagarna. De jobbar på trafikförvaltningen, verksamheten bakom SL, Waxholmsbolaget och Färdtjänsten, med långsiktig planering av hur kollektivtrafikens tekniska system ska utvecklas. Det är en process som kan ta många år och man behöver kika i spåkulan både en och två gånger för att sia om kommande behov.
– Det intressanta är komplexiteten. Att jobba med fordon handlar om att behöva ta hänsyn till alla delar av den övriga infrastrukturen. Samtidigt är det våra fordon som fysiskt bär resenärerna, förklarar Robert.
De tekniska systemen i kollektivtrafiken påverkar många människor varje dag. Faktum är att ca 800 000 resenärer nyttjar SL-trafiken dagligen.
– Så länge det fungerar tänker ingen på hur många tekniska system som ska samspela för att transportera oss bekvämt och säkert, säger Robert.
Robert Lagnebäck är utbildad civilingenjör och arbetade i olika roller inom spårtrafik innan han hamnade på trafikförvaltningen 2012. En enkel men innehållsrik annons lockade med ett spännande samhällsuppdrag och möjligheten att få jobba med både avancerade detaljer och övergripande strategiska frågeställningar.
– I jämförelse med till exempel en jetmotor, som är ett väldigt komplicerat system, så är kollektivtrafikens system snarare komplexa. En jetmotor är invecklad i sin konstruktion, men den går att förstå utifrån avancerade beräkningar. I kollektivtrafiken finns flera komplicerade tekniska system som samverkar men skillnaden är att vi människor och resenärer utgör en dimension som gör systemet extra komplext, säger Robert.
Med glimten i ögat nämner Robert sin tidiga ambition att bli världens första "maskinpsykolog". Under studietiden läste han framför allt maskinkonstruktion men också en mindre kurs i psykologi. Det banade väg för de fortsatta doktorandstudierna inom drift och underhåll där han, enkelt uttryckt, fick lära sig att lyssna på maskiner för att kunna ge dem rätt omvårdnad. Rollen som teknisk systemstrateg ser dock lite annorlunda ut och istället handlar det om problemlösning och variationen av frågor som måste hanteras. Vid horisonten skymtar stora projekt som tunnelbanans utbyggnad, kommande upphandlingar och förarlösa fordon.
– Nu behöver få in fler medarbetare som kan bidra med ny inspiration och nya, innovativa idéer. Här hamnar du på arbetsplats med massor av engagerade kollegor och en positiv anda, säger Robert.